Saxade tips ur Per Berséus hemsida


Möt förarens impuls! – I början av ett vanligt tangosteg ger föraren en impuls framåt, vilket inbjuder dig att ta ett bakåtsteg. För att ni ska kunna bibehålla kontakten under steget är den rätta reaktionen att du möter din partners energi genom att röra din överkropp framåt. Eftersom föraren trycker din överkropp bakåt med sin impuls, måste du göra aktivt motstånd för att inte ramla bakåt. Genom att sträva mot honom eller henne med överkroppen ser du till att den stannar i kontakt med din partners, samtidigt som du kan låta ditt ben börja röra sig bakåt. När föraren märker att du svarar på hans eller hennes förslag kan ni ta steget tillsammans.

Variera korset!
– Att snabbt gå in i korset (femman,cruzada) kan vara en snygg effekt om det passar med musiken. Men det finns också tillfällen när det är mer estetiskt med ett långsamt steg in i korset. Om din partner ibland för ett långsamt steg, så skulle det vara olyckligt om du ändå gjorde korset så snabbt som möjligt varje gång – sådant som man bara gör av gammal vana är ju sällan inspirerande. Låt det alltså inte bli en regel att automatiskt korsa snabbt; ett långsamt kors är trots allt en av tangons vackraste rörelser.


Vänta in din partners förslag!
– Vissa stegsekvenser är så vanliga i argentinsk tango att man kan vara nästan säker på vad som ska hända. Då kan det vara frestande att försöka ligga lite före, så att man är bättre förberedd på det som kommer sedan. Men tyvärr är det mycket i tangon som försämras om den som följer inte väntar på förningen inför varje steg. För det första så förstärks monotona mönster om följaren automatiskt utför vissa steg – då kan den som förare inte göra något nytt även om hon eller han skulle vilja. För det andra så tappar man tillfälligt kontakten om följaren slutar att lyssna efter sin partners förning, och då är dansen begränsad tills man hittar tillbaka igen. Undvik därför på tangolektioner att hjälpa förare genom att utföra de önskade stegsekvenserna trots att hon eller han inte för dem på rätt sätt. Du gör din partner en björntjänst eftersom hon eller han inte får lära sig att tydliggöra sin förning, och du gör dig själv en otjänst eftersom du övar in ett ouppmärksamt sätt att följa.


Tänk på steglängden!
– Hur långa steg man tar i tango är något som paret tillsammans kommer överens om. Föraren kommer att föreslå en viss steglängd genom den energi hon eller han ger dig, men sedan är det upp till dig att välja om du vill ta precis ett så långt steg eller inte. Det händer att följare fastnar i att ta kortare steg än föraren föreslår, vilket blir begränsande för tangon, eftersom många figurer bygger på att det finns utrymme för den som för att gå in med sin fot mellan sin partners fötter. En situation där man som följare bör vara extra uppmärksam är under bakåtåttor, där det är lätt hänt att stegen blir allt kortare, och att man så att säga sätter sig bak på ett böjt ben i varje steg. Där gäller det alltså att du sträcker ut ordentligt. Ett sätt att tänka är att benet inte börjar nedanför höften, utan ända uppe vid midjan. Ända därifrån ska sträckningen ske i ett bakåtsteg.


Sätt ner hälen och hitta golvet!
– Golvet är din bästa vän i tangon. För att verkligen hitta golvet och dansa en stabil och bekväm tango måste du sätta ner hälen i bakåtstegen och inte trippa runt på tå. Att gå på tå en hel kväll är heller inte särskilt ergonomiskt. När man snurrar runt, till exempel i en åtta (ocho), lyfter man på hälen, men då gäller det att ändå ha en låg tyngdpunkt genom att inte sträcka ut knäna. Se till att huvudet är på samma höjd när du snurrar runt som mitt i ochosteget.


Var flexibel i kramen!
– Om man kan växla mellan nära och öppen kram (fattning, abrazo) i tangon får dansen en extra dimension. Se därför till att inte hålla ett alltför hårt grepp om din partner – vare sig ni dansar nära intill eller med avstånd. Ni ska alltså kunna glida in och ut ur öppen kram utan att din vänsterarm blockerar rörelsen, utan att handen för den sakens skull tappar kontakten med din partners kropp när ni varierar kramen.


Dansa långsammare!
– Ett par steg i dubbelt tempo är en vanlig lek med rytmen i tango, men figuren blir tyvärr ofta ansträngd. Jag tror att det beror på att man inte tänker ”dubbelt tempo”, utan i stället ”så snabbt som möjligt”. Oftast har man mer tid än man tror, och om man rör sig så snabbt man kan blir det inte i takt med musiken. Ännu värre är att man lätt glömmer bort den grundläggande tekniken, så att man hafsar över stegen genom att skutta på tå när det går snabbt. Tänk i stället att du ska vara seg när det går fort. Föraren måste öka energin för att dubbla tempot, och du drar bäst nytta av den energin om du ser till att inte ta stegen för tidigt, utan hellre lite för sent, så att även en dubblering i tempot blir en mjuk och lugn rörelse när det är du som följer. Även i åttor kan du ha stor hjälp av att vänta in din partners förning i stället för att skyndsamt göra rörelsen på egen hand.


Låt foten gå före din tyngd!
– Precis som att det är lättare att följa om din partner för tydligt så är det till stor hjälp om också den som följer dansar tango med precision. Genom att projicera foten innan steget – det vill säga först sträcka ut foten längs golvet i den riktning man ska gå och sedan föra över vikten – kan du som följare visa föraren exakt vart du är på väg. Projektionen är särskilt viktig när det är trångt på dansgolvet, eftersom du inte direkt sätter hela vikten på foten om du råkar sätta klacken på någon annans häl. Du får helt enkelt bättre kontroll i dansen. Men tänk också på att inte börja projicera innan du har fått ett förslag från föraren att gå i en viss riktning; ordningen är alltså förslag – projektion – viktöverföring.


Lita inte till armarna!
– Avslappnade armar är en viktig nyckel till att få bättre kontakt och en bekvämare dans, speciellt i nära kram (fattning, abrazo). Om du märker att du behöver dra din partner mot dig med vänsterarmen, så beror det förmodligen på att du vill kompensera för att kontakten mellan er glappar. Tyvärr är armstyrka inte rätt metod, för på det viset förvärrar man bara glappet genom att erbjuda ett substitut för det som egentligen behövs: bättre bröstkontakt. På samma sätt kan en spänd högerarm skapa ett avstånd mellan bröstkorgarna, när den i själva verket knappt behövs alls i nära kram. En bra utgångspunkt är att prova att dansa utan armar, med enbart bröstkontakt. Precis samma kontakt ska du sedan ha kvar när du lägger på armarna, som ger ytterligare kontaktyta men absolut inte får ersätta den oöverträffliga bröstkontakten.


Var flexibel i svanken!
– När man sträcker ut benen bakåt är det naturligt att svanka för att underlätta den rörelsen, vilket innebär att höfterna vrids upp bakåt. När du kommer ur gången bakåt gäller det att se till att du inte fastnar med höfterna i det läget med fortsätt svank, speciellt inte om du sedan ska gå framåt. I framåtgången krävs det i stället att höften vrids upp framåt för att rörelsen ska bli mjuk och naturlig, och de flesta får en bättre gång om de tänker på att vrida fram höften. En övning man kan göra för att känna flexibiliteten är att stå på ett ben och låta det andra avslappnat svänga framåt och bakåt, samtidigt som man lägger en hand på korsryggen och en långt ned på magen.